Glädjeyra inför Bokmässan

Igår kväll var jag så fruktansvärt lycklig att jag inte kunde formulera mig i skrift. Det händer inte ofta, men skulle det vara någon gång så var ju den här ganska välvald. För ungefär en vecka sedan deltog jag i författaren Kim M. Kimselius’ utlottning av seminarium- och entrébiljetter till Bokmässan.
Att jag och Amelie ska åka i år igen har varit bestämt sedan länge men vi hade inte köpt biljetterna till själva mässan ännu, bara tågbiljetter och vart vi ska övernatta (Tusen, tusen tack Hilda!). Och det var tur det. Jag brukar alltid säga ”Att tur, nej, det har jag då aldrig”. Men det får jag sluta med nu, för jag är en av de lyckliga vinnarna till en seminariebiljett!

cof

Att hitta glädje i skrivandet av Kimselius köpte jag signerad på Bokmässan förra året! (Se bilden nedan)

Det seminariet jag vill gå på är Tio misstag författare gör – tre skrivproffs berättar som Kimselius har tillsammans med Lennart Guldbrandsson och Kristina Svensson. Bara på titeln låter det ju som ett seminarium som är både lärorikt och roligt! Dessutom ger de ut en bok kring ämnet som jag absolut ska köpa och försöka få signerad.

img_20150926_111646Här är en bild på mig och Kim från förra året när jag köpte hennes senaste skrivbok. Hon är en av mina främsta förebilder inom skrivande och därför är det extra kul att ha vunnit en biljett av henne!

Ännu en dos av kreativitet

Det är alltid härligt att låta sig fyllas av inspiration och vilja att skapa. Jag älskar att se hur andra har det och framförallt att fråga ut dem vad tanken bakom var. Snyggt, fint, lantligt, elegant, industriellt, udda, lågmält, antikt, eget… Adjektiven får jobba för fullt. Det bästa med hemreportage om du frågar mig!
Folk har gjort saker i sitt hem, som att placera vissa möbler på vissa platser, oerhört medvetet eller så har de bara gjort det som de själva tycker är snyggt eller blivit inspirerade av någon tidning eller alltihop eller prövat sig fram till det som är bäst eller. Eller. Ni ser. Det finns lika många sätt att tänka på som det finns människor. Och det är det bästa med heminredning!

Alla gillar inte allt men alla kan gilla något

Nu ska jag njuta av lantliga och härliga hösthem!

img_20160827_173452

Sällskap(-ssjuk)

Jag glömmer alldeles för ofta bort att visa min tacksamhet över de underbara, omtänksamma, fantastiska och vänliga människorna jag har i min närhet. Jag har varit sjuk en tid och när man mår som sämst är de alltid där, oavsett vad. Jag vill bara tacka alla som står ut med mig så här lite extra: Tack hörni, ni är bäst.
Härliga Eva, Olof och Rickard kom förbi för att muntra upp mig. Gulligt nog hade de med sig en bukett, knäckisar och biscotti – de vet sannerligen vad en sjukling behöver!

IMG_20160829_192750
IMG_20160828_154752
IMG_20160829_192757mdeYngdéns är beläget i Borgholm, Öland. De har funnits sedan sju år tillbaka och verkar som leverantörer. Deras produkter har ”en smak av Alvar, sol och vindar”. Kan ju knappast bli bättre! Vill du veta mer om det här öländska företaget kan du klicka här.

 

Bärplock

Det fanns verkligen en hel del bär i skogen trots torkan. Det blev till slut några liter av både blåbär och lingon när mamma och jag var ute senast!

IMG_20160812_123047

Blåbärsmärkt hand med lingon i – ett sensommarkonstverk!

Lingon är verkligen vackra, det var alltför svårt att bara hänge sig åt att plocka. Kameran åkte verkligen fram i tid och otid och resultaten blev ju därefter. Jag får nog rensa en del, både bland bär och foton, men det är det värt. Vilka fina minnen att ha i höst och vinter!

Blåbärstankar

En förmiddag i skogen. Tallarnas trädkronor susar lätt i den svaga vinden och nere vid rötterna, vid blåbärsriset, känns den nästan inte alls. Solen skiner då och då igenom det tunna molntäcket på himlen och det doftar av nyregnad mossa och kottar.
Det är väl en sorts vila, tänker jag. Något man gör när man ändå har ledigt för att vila.
Att försiktigt röra sig över havet av blåbärsris och försiktigt plocka bär, och inte tänka på något annat än alla blåbärspannkakor och blåbärspajer som ska göras i höst.
Men det är svårt. Tankarna vandrar iväg och stress och oro smyger sig på. Allt man vill hinna göra, det man bara måste hinna, att hinna vila däremellan, hinna ha tråkigt. Innan man vet ordet av har man slarvat och några blad och barr har letat sig ner i hinken. Och det är ju så livet i sig är. Det är värdefullt och man försöker vara varsam och försiktig men titt som tätt går det bara inte, man tappar fokus och då följer något ont och oönskat förr eller senare med.
Med en suck stannar jag upp och plockar bort det. Det går ett tag till och sedan är jag där igen, med näven i hinken istället för i blåbärsriset och tyvärr inte för att smaska i mig ett bär eller två. Efter en kvick rensning var det dags att plocka av bären igen istället, det som är roligt, det som inte är ett måste fast det någonstans är det. Livet är som blåbär och att plocka dem, helt enkelt.

IMG_20160812_112518
IMG_20160812_112534
IMG_20160812_113303

Nya finpennan

Ibland finns det ting som verkligen faller en i smaken. Som man blir blixtkär i och som sedan inte lämnar en ifred, hur man än gör för att försöka glömma, förtränga, bortse ifrån. Den här pennan är ett sådant föremål. IMG_20160804_183012Tillsammans med två andra spetsar och en flaska bläck var de oemotståndliga. Till och med asken tycktes ropa på mig!

Pennan med tillbehör kommer göra sig fina att ha framme på skrivbordet och jag har redan planerat att skriva etiketterna på årets julklappar med den. Och det känns extra fint att ha köpt det på jobbet, Eketorps borg. Ett praktiskt och användbart minne, med andra ord!